Nu har äntligen min kompis fått en liten skrutt. Oj, vad man glömmer fort hur smått allting är på dom små liven. Hon var så liten och näpen, en jättegullig tjej såklart. Tur att man får hålla och klämma på dom så att man får det begäret mättat, annars kan det ju lätt bli fler små knoddar:) Just nu räcker det med våra två små vildbattingar!Som sagt, det lilla tillskottet fick ett par ugglemuddisar och en dregelhaklapp. Jag vet ju att min kompis gillar rött väldigt mycket, så jag tror att dessa ugglor blev uppskattade.
Tyvärr är bildkvalitén inte den bästa, men min lilla ängel lyckades denna dag slarva bort min kamera och därför fick det räcka med ett mobilkort. Jag hittade tillslut, efter många röj och lyft i alla sorters sophinkar, min efterlängtade kamera i botten på pappersinsamlingskassen. Vilken tur att den inte åkte med till tippen just den dagen...ibland har man tur!
3 kommentarer:
Sött :) Länge sen jag sydde något av ugglorna nu, måste riva fram dem snart igen!
Supersött! Hoppas hon blir glad. Det kommer bli jättefint på en liten tjej!
visst är det superkul att sy så små storlekar. Det går ju nästan inte åt något tyg alls =) superfint blev det iallafall och jag är säker på att mamma och barn blev supernöjda, det hade jag blivit i allafall.
Skicka en kommentar